15
Att försöka bli frisk från en ätstörning är ett heltidsjobb. Det är fruktansvärt svårt och det kräver konstant kämpeglöd. Jag har gått ner i vikt igen, jag slarvar med maten, även fast jag försöker göra mitt bästa. Jag försöker verkligen, tvivla aldrig på det. Jag har fått ut min vårdplan, det känns så verkligt när man läser den. Att jag har problem. Att jag är sjuk. I den har jag officiellt fått ytterligare två diagnoser, tvångsproblematik och social fobi.
Just nu skall fokuserar vi främst på anorexin, och jag har fått ett erbjudande om att få gå på dagvård efter studenten. När jag blivit bättre i min ätstörning kommer jag att skickas vidare till en vuxen psykiatrisk klinik som fokuserar på emotionell instabilitet (då de misstänker att jag lider av emotionell instabilitet personlighetstörning) för att få hjälp med resten av mina diagnoser. Det känns tungt, att jag har så mycket kvar att arbeta med, att det kommer gå flera år innan jag blir frisk. Om jag någonsin blir det.
Idag gick jag inte till skolan, bestämde mig för att ta en vilodag eftersom jag egentligen är fortsatt 50 % sjukskriven, men går till skolan på heltid ändå. Jag har äntligen hunnit ikapp mina klasskompisar (glad tjej), jag låg efter i flera kurser efter förra årets sjukhusinläggning, men nu är jag ikapp, med bra betyg dessutom. Det känns så himla skönt, jag är lättad. Men vårterminen kommer att fortsätta vara galen, och jag kommer att fortsätta kämpa med skolarbetet.
Jag har alltid varit den som kämpat ihjäl mig med skolarbetet, och alltid lyckats få precis godkänt, om jag haft tur. Men nu, efter jag fick min ADHD diagnos förra året och förstod att jag faktiskt har inlärningssvårigheter och inte är dum, korkad (som jag alltid trodde att jag var) så har jag 5st G, 11st VG & 3st MVG hittils. Det är svårt för mig att säga detta, men jag är stolt över mig själv. Det kanske inte verkar stort för er som läser, men för mig är det gigantiskt.
Det blev ett långt inlägg, men jag ville uppdatera er lite på hur det går för mig just nu. Hoppas att någon orkade läsa allt.
Puss.
Kommentarer
Postat av: emma
jag lider också av emotionell instabil personlighetsstörning. något jag rekommenderar starkt är dbt-terapi. kommer dem fram till att du lider av det kan jag tänka mig att dem kommer ta upp den terapiformen. det har hjälpt i alla fall mig en del!
Postat av: captivatedminds.blogg.se
Du BORDE verkligen vara stolt över dig själv!
Postat av: Linnea
Du ska vara stolt! Du har bättre betyg än mig!!
Postat av: C
Även om du tycker att du har mycket kvar att jobba med så har du kommit så otroligt långt under den tiden jag har känt dig. Du ser det kanske inte själv men det gör jag.
Klart du ska vara stolt över dig, jag är grymt stolt ska du veta!!
Skickar dig massor med styrka för att det ska bli lättare.
Kramar <3
Postat av: Fanny
Du är så enormt bra fina dani. <3
Trackback
